Up and Running
Ja men så där, då var vi igång. Som vanligt hoppas jag att de har valt att starta lite försiktigt för let’s face it det var inte tipptopp i lördags. Men tippningen gick helt okej och det står nu sex lika. Sen var du ju det här med all läsa upp röster i olika grupper och dra ut på det hela – jag trodde vi hade kommit överens om att det inte var någon bra idé. Man vill ju hellre höra vinnarlåtarna en gång till än att sitta och kolla på nervösa artister och vänta på tolvorna ”med spänning”. Dessutom, hur många i lila åldersgrupp (alltså min åldersgrupp) är det som låter sina barn rösta? Spelar det verkligen någon roll var rösterna kommer ifrån? Nej det där tycker jag vi lägger ner omg (omgående, inte Oh My God).
På pappret är det väl Panetoz som jag hoppas mest på den här veckan men det är ganska många (för mig) okända namn så vi får väl se hur det känns när vi har tjuvlyssnat lite.
1. Wictoria – All My Life (Where Have You Been)
Det brukar ju gå bra för Wictora med W, själv är jag inte alltid så förtjust i hennes bidrag men vi ska se vad hon har att komma med den här gången. Hmm, nej med det låter för likt allting annat som går på radion nu för tiden. Refrängen blir lite för DJ:ig och det bygger liksom bygger upp till refräng men så blir det inte så mycket mer. Det kanske inte är dåligt men det är inte heller bra, det bara är. Oj, sockervaddsmaskinen verkar ha exploderat. Det var mycket rosa där, och glitter vilket i och för sig normalt är väldigt kompatibelt med den här tävlingen. Tja… vi får väl se.
2. Eden – Comfortable
Eden känner jag inte till sen tidigare så här går jag in utan förväntningar eller fördomar. Hmm, jodå vars, lite så där singer songwriter sound. Det finns en viss risk att det blir lite tråkigt om det inte tar mer fart någonstans under de tre minuterna. Framträdandet verkar inte heller spicea up saker och ting. Ja, ja undra ja – som Stig Strand skulle ha sagt.
3. Uje Brandelius – Grytan
Ibland får man bara acceptera att man håller på att bli tunnhårig. Det är bättre än att fortsätta låtsas. Men det här är väl ändå för tråkigt och töntigt hoppas jag. Det låter mer som en ganska sävlig ljudbok om ett grytkok som gått snett än som en låt. Nej, det här tror jag inte på. Och så sitter han dessutom vid ett bord och stirrar in i kameran med en udda mikrofon framför sig, som för att förstärka ljudbokskänslan. Tre damer i blåställ gör honom sällskap på scenen. Undrar hur man kom fram till att blåställ var den mest lämpade outfitten.
4. Panetoz – On My Way
Nu då grabbar, kom igen. Undrar om de kör på engelska helt och hållet eller om det bara är själva titelfrasen som är engelsk. Mest svenska, de kör på inslagen bana. Alltså det är ju skönt gung även om det kanske inte är lika mycket tryck som i Håll om mig hårt. Tacksamt att starta precis efter Uje ändå. Jag förutspår synkroniserad och avancerad dans. Japp supersynkad dans. De har till och med värvat in två tjejer som också dansar med. Färgglatt är det också.
5. Tennessee Tears – Now I Know
Den här duon (som det ser ut att vara) känner jag inte heller igen. Definitivt Smith & Thell-inspirerade. Tja, inte så tokigt men frågan är om det räcker för det kanske ändå inte riktigt är i klass med Smith & Thell. Men de ska ju ha att de inte är 16 och 17 utan något äldre, hur mycket ska jag låta vara osagt så jag inte förolämpar någon i onödan. Det svänger ändå tycker jag. Dock verkar inte framträdandet var direkt exklusivt och jag har ju svårt att se poängen med att ställa instrument på scenen om man inte är ett band som till vardags spelar live.
6. Maria Sur – Never Give up
Henne känner jag inte heller men jag kan ha hört att hon är från Ukraina och kanske har hon flytt hit, men som sagt det är bara hörsägen. Hon är kanske typ 16-17 istället då. Men det låter ganska bra och om det är så att snyfthistorien också finns så tror jag hennes chanser att gå vidare ökar med typ 87%. Inte helt olikt många Eurovisionbidrag från åren som gått. Det är lite så där dramatisk framtoning på numret med rök och lampor som gör skuggor i röken.
7. Theoz – Mer av dig
Nu minns jag inte så mycket av hans bidrag från i fjol men spontant skulle jag säga att det låter ganska likt och då gick det ju bra så… Jag förstår ju att jag inte tillhör den huvudsakliga målgruppen så kanske träffar det här mitt i prick även om jag upplever det lite som en miss. Det är inte nyskapande, det tycker jag ändå vi kan enas om. Och så lite mer synkroniserad dans på det. Det finns något lite publikfriande klappalong där också.
To paraphrase Olof Wretling: Förbannat, det här blir svårtippat. Jag får lyssna en sväng till och se om det blir tydligare. Näe, hörni det hjälpte inte mycket. Ja då får jag bara take a wild guess då.
Till final: Theoz & Maria Sur
Till semi (ja, det heter ju visst inte andra chansen längre, det hade jag glömt): Panetoz & Tennessee Tears
Vi kör på det då. Det känns inte riktigt bra att jag inte fått med Wictoria för hon brukar ju krångla sig vidare men det blev lite för sockersött i år tycker jag. Det verkar också som att det jag hört om Maria stämmer och då tänker jag att sympatirösterna ska strömma in. Egentligen (notera: inte ejenklien) håller jag mest på de bidrag som jag satt till andra chansen.
Heja Sverige, kom igen nu. Tänk på att det pågår mer än en tävling här.
/Malin
