In the cracks I see the lights, see the wuthering hights
Äntligen!
Januari är slut, Ingunn har lämnat tillbaka Carola-fläkten,man har lite nyvunnen respekt för de som sjunger rätt in i blåsten, och ljuset hra börjat återvända. Och nu är det dags för mello igen. Det är nytt upplägg i år (igen, tycker det har ändrats lite varje år sen Chrille slutade) fem deltävlingar med nya låtar och ingen egen tävling för andra semichansen. Det lär ge sig eftersom tänker jag men nu ska vi se vad årets första deltävling har att bjuda på. På pappret ett hyfsat starkt startfält.
Deltävling ett.
Adam Woods – Supernatural
Ifjol tog han rygg på Jon-Henrik och då blev det ju självklart final. Få se vad han har lyckats skrapa ihop själv då… Hmm lite dj-radiopop, svarta ledskärmar med vita effekter. Allt som allt känns det lite gjort redan. Inget som biter sig fast direkt, blir nog svårare att nå finalen i år om han inte blixt inkallar J-H.
Samir och Victor – Hela världen väntar.
Ribban är inte så hög, eller den är väldigt låg. Få se om de lyckas kravla sig över. Nej inte direkt. Jag är besviken, inte på Samir och Victor dock det var väntat, men Fredrik Kempe bättre kan du. Och just det 90-talet ringde, det är deras dansare det där.
Melina Borglowe – Min melodi
Det här var lite tamt, eller mycket lamt. Sommarflickegitarrpop skulle jag kalla det. Nedsläckt scen med några coola lampor som lyser upp, vi har sett det förut. På det en grön kroppsstrumpa och en frisyr som Ann-Marie hade varit avis på. Jag tror att det bleknar bort i det här sammanhanget. Jag vet inte riktigt vilket sammanhang det skulle sticka ut i faktiskt.
Elisa Lindström – Forever yours
Hon har tagit det inte allt för stora steget från dansband till überschlager a la Charlotte Perrelli/Jessica Andersson på 10-talet. Det är kärlek och det är vindar, det är ögon och de tindrar – lite så. Vit glansig klänning, som matchar de fyra dansarnas outfit och färgglada lampor. Det här är svårbedömt eftersom svenska folket har en väldigt nyckfull relation till shlagershlagers ibland åker de ut med huvudet före, typ Linda Bentzings tre (?) senaste försök och ibland går de direkt till final typ Charlotte Perrelli Still young.
Lisa Ajax – Awful liar
Då får vi börja med att säga grattis till Lisa som ska bli mamma. Det ser ut, bedömt på magens storlek just nu, som att det skulle kunna krocka något med Eurovision. Så förargligt om hon vann i år och inte fick uppträda i Eurovision. Låten är en midtempogrej, modern låter lite tidig Rihanna kanske. Och hon kör det enda gamla scentricket vi inte redan sett, två dansare iklädd svart som hoppar runt i balettliknande dans. Hittills mest intressant efter en minut tycker jag nog.
Smash into pieces – Heroes are calling
Här är ribban betydligt högre, nu ska vi se om de klarar i andra försöket. Det är inte alltid helt lätt att toppa ett succé genombrott år två, fråga till exempel Ace Wilder. Men jo det blir final. Definitivt! Deras största svaghet är att sångaren inte riktigt vill synas och ta plats, och de andra stöttar upp det genom att hoppa runt med instrumenten så det blir lite rörigt. Men det är kvällens bästa låt.
Nu ska vi se nu är det nya regler här… det är ju ingen regel rätt andra chans/semifinal i år då, men om jag har förstått alltid rätt så kommer än två ”lucky losers” att utses som fortfarande kan nå finalen. Så då tippar vi två till final och två…som ännu inte har åkt ut. Jag minns inte riktigt vad de kallade extratävlingen i år.
Till final: Smash into pieces – bäst ikväll och Lisa Ajax – näst bäst ikväll
Också vidare: Elisa och…good help us Samir och Victor, det är också möjligt att Adam slår något av dessa bidrag säg att gemene svensk inte är på gamschlager humör, då får Elisa det tufft.
/Anna